Labolinas snubbeldag

Nu har vi berättat sagan om Labolinas snubbeldag.

Det var uppskattat av barnen och dom är så ivriga att själva få berätta sagan efteråt. Det är roligt att en som precis fyllt 3 år tar boken och vill läsa den medan kompisen visar sagan.

Jag trodde att barnen skulle nappa på att labolina skriker så mycket men dom ville inte skrika med samma inlevelse som mig när dom dramatiserade sagan.

Slottet är av kartong som vi beställt och som barnen har målat tillsammans.

Bilderbokens mångfald och möjligheter Agneta Edwards

Rimma, ramsa och sjunga

Berätta! Lyssna på en saga och berätta en egen saga sen.

Läsa, lyssna och läsa tillsammans.

Rita och berätta till bilderna.

Skriva, dramatisera, rollspela

Högläsningen är dagens viktigaste stund

Den ger ett ordförråd och en språkbank

Barnen får lyssna till skriftspråkets melodi och struktur, rytmkul, ordlust

Barnen ser då ett samband mellan bokstäver och ljud (följ texten med fingret)

Bilden och texten ger tillsammans ett stöd för förståelse med dubbla system

Bilden – visuellt språk, ”läs” bildernas berättelse

Boken sätter ord på vardagen

Boken vidgar ramarna för samtal

Berättarupptäckt! Bokvana!

Varför läser vi?

Som lugnande medel

Roligt och spännande

Boken som pedagogiskt redskap Utifrån vilket perspektiv?

Budskap

Språkutvecklande

Förutsättningar

Hur lyssnins- läs- och bokvana är barnen?

Hur många är barnen i gruppen?

Hur blir mötet mellan barn och bok så bra som möjligt

Hur kan bokstunden bli magisk, aktiverande, involverande?

Boktips

Blake, Quentin Kurragömma med kakaduor är en perfekt bok att använda till matematik.

Susso, Eva, Binta dansar, Lalo trummar, Babo pekar är böcker med mycket rytm och ljud

Wieslander, Jujja Du och jag och min lilla cykel Härliga sånger med rytm och text nära barnet

Jönsson, Maria, Spyflugan Astrid Språkutvecklande

Casta, Stefan Gå och bada mister Räf, språkkänsla, självkänsla, magiska bilder

Relationer

Höglund, Anna, Mina och Kåge,

Höglund, Anna Igelkotten och mullvaden

Lindenbaum, Pija Lill-Zlatan och morbror raring,

Rädslor

Crowther, Kitty Sov gott lilla groda rädslor, nära barnet, stillhet

Hole, Stian Hermans sommar Rädslor

Främlingskap/Annorlunda

Letén, Mats En märklig man

Kitty Crowther, Min vän Jim

Genus/Välja sin egen väg

Lindenbaum, Pija Kenta och barbisarna

Funke, Cornelia Riddaren utan namn

Nöstlinger, Christine Sjörövar-Leo

Gustavsson, Lars Böckerna om prinsar och prinsessor

Gustavsson, Per Kaninkostymen

Spänning

Björnstjerna, Jonna Sagan om den underbara familjen Kanin och Fru Skräck

Eng, Lennart Historien om Albert

Töringe, Sanna Rädda spöket

Brown, Ruth En mörk hemsk historia

Tidholm, Anna-Clara, Hela natten

Sendak, Maurice Till vildingarnas land

Textlöst

Lindström, Eva, Limpan är sugen

Tjong-Khing, Thé, Var är tårtan?

Symbolik

Stark, Ulf Jaguaren

Eliasson, Sari, Tönten

Bengtsson, Anna, Det kittlar när löven faller

Casta, Stefan, En blommas liv

Lindström, Eva, Jag rymmer!

Hole, Stian, Herman och eldsvådan

Casta, Stefan, Simma lugnt mörten Maud

Vad gör litteraturen?

Böckerna och sagorna stimulerar fantasin och leken.

Högläsning över oss att göra bilder till tankar, minnen, fantasier...språket ger oss möjlighet att uttrycka våra inre världar, drömmar, önskningar, undringar

Stöttar abstrakt tänkande och begreppsbildning

Övar koncentrationsförmågan

Övar att skapa sammanhang, se en röd tråd.

På förskolan finns möjligheten att jämna ut förutsättningarna för barn från skiftande förhållanen, att bli en del av en läsande gemenskap.

Jämna ut klyftorna så att barnen själva kan välja sitt liv. Inspirerande tvång! Till de som aldrig vill läsa.

Bilderboken är:

lustfylld och berörande – bilden är omedelbart tillgänglig, ett direkt avbildande språk som barnen själva kan tolka. Ge bildläsningen utrymme eller välj en annan bok.

ett befriande och behövt långsamt medium: läsa om, bläddra tillbaka, fråga, deltaga aktivt i berättelsen, läsaren bestämmer själv tempot

Om ni vill motivera läsning...

Här har ni 17 skäl för barnboken:

http://www.barnboksakademin.com/huvudframe/vara_sjutton_skal_for_barnboken/index.htm

Spännande saker händer hela tiden...

Tänkte göra ett inlägg som på ett kort sätt sammanfattar vad som har hänt ute på förskolorna i länet. Kort och kort, det är så mycket som har hänt så det blev ganska långt...

Flera förskolor skriver att de har gjort sagorum på avdelningarna. Vad häftigt, tänker jag. Jag skulle vilja se alla dessa magiska rum! Hos en del är sagorummet ännu en dröm, men vilken vacker sådan. Kanske ska man låta barnen var med och skapa rummet, få måla sina visioner om ett sagorum.

Många väljer böcker på ett mer medvetet sätt än förut och förbereder läsningen på ett annat sätt. På flera förskolor är det också mer accepterat att sätta sig ner och läsa med några barn. Att det också har utmynnat i samtal om böcker, bilder och författare med barnen är något lysande. Jag har själv upplevt kraften i att samtala med en grupp barn kring samma bok. Vilka många olika tankar som kommer fram. Tankar som annars inte hade väckts!

Flera har uttryckt att läsningen har blivit mer lustfylld när man kan dramatisera böckerna. Barnen är också väldigt involverade i dramatiseringen. Tänk att man faktiskt kan dramatisera en födelsedagssaga istället för att ha fika. Att få sin favoritbok framförd i dramatisk tappning måste ju vara en helt underbar present!

En förskola i bjöd in papporna till föräldramöte på biblioteket och pratade om vikten av läsning och hur roligt det är att läsa för barnen. På biblioteken i fjälltrakterna är det vanligt med After ski-saga, speciellt på loven. Det visste jag inte vad det var, jag som kommer från kusttrakterna.

Många skriver om att man har böckerna mer tillgängliga för barnen nu. Man vågar låta de små barnen hantera böckerna också vilket gör dem mer intresserade. Någon har köpt tavellister för att exponera böckerna.

Några förskolor har valt att börja med lyrik och det skulle jag vilja veta mer om. Hur jobbar ni? Vilka dikter har ni använt. Kan ni skriva någon rad om det här så kanske flera kan komma igång.

På en förskola hade man gallrat bland böckerna och slängt sådant som var gammalt, nött och inaktuellt. Sådant värmer i bibliotekariesjälen. Böcker har inte evigt liv. Ibland behöver de gamla rensas bort för att man ska se de nya. Så jobbar en bibliotekarie hela tiden.

Det kanske mest glädjande att läsa är att barnen är mer intresserade av läsning och böcker nu! Vad det värmer hjärtat.

Litteraturlista för små barn

Adolfsson, Marianne Nej!
Andersson, Lena Böckerna om Kanin
Arai, Ryôji När kommer bussen?
Bruna, Dick Muuu, säger kon
Klinting, Lars Tuppen vill ha
Kruusval Catarina Små grodorna, Prästens lilla kråka, Björnen sover mfl.
Lindenbaum, Pija Säjer hunden?
Lindgren, Barbro, Böckerna om Max, Böckerna om Pompe, Sagan om den lilla farbrorn (Finns både med svartvita bilder och med färg!)
Lundsten, Camilla Äntligen bajs, Äntligen regn mfl.
Min lilla skattkammare (olika teman i varje bok)
Oborne, Martine Lille Lalle
Ribbing, Anna Vilma säger hej då, Vilma säger titta
Rudnert, Björn Sjung med saker
Stalfelt, Pernilla Från apglad till öronvax
Summanen, Eddie Vad har du i din väska
Susso, Eva Lalo trummar, Binta dansar, Babo pekar
Tidholm, A-C Hela natten
Tidholm, A-C Hitta på!
Tidholm, A-C Knacka på!
Tidholm, A-C Läsa bok
Tidholm, A-C Mera mat!
Tidholm, A-C Alla får åka med
Topelius, Marie (red) Barnens konstbok
Westin, Birgitta (red) Bom bom: småbarnens bok
Widerberg, Siv Hinkar, spadar, krattor
Wirsén, Stina Oj!, Hej!

saga som fångade barnen

idag berättade jag sagan om "Vem är ensam"

Den fångade våra 5 åringar direkt och dom vart väldigt engagerade i den när kaninen inte ville leka med nallen i boken och det vart ett väldigt bra samtal om kompisar efter det. Barnen funderade även över hur katten kämde sig när nalle tillslut ville vara ensam och varför katten inte kunde få komma in och vara med och rita, så barnen bestämde sig för att göra om slutet så den slutar med att nallen vill vara med katten och dom ritar tillsammans.
Det är en enkel bok att hitta saker till för det behövs bara en nalle, fågel, kanin + kompis, katt och jag hade lite papper och kritor också.

/M

Förslag till temaarbete om mörker/rädsla

Hej,
Här kommer era förslag om temaarbete om mörker/rädsla
/Helen

Förslag 1:
-barnens ålder: 4-5 år
-tidsåtgång: 4 veckor, 3 dagar/vecka
-mål: att våga sätta ord på sina känslor
-ta upp känslor och rädslor med hjälp av teckningar och samtal om vilka ord som kan kopplas ihop med dessa känslor
-böcker att använda sig av: Alfons-böcker och Den mörkaste platsen i huset
-aktiviteter: jobba med att göra skuggfigurer i mörka rum, t ex med hjälp av en OH-apparat; använda ficklampor; reflexer, självlysande figurer; koppla ihop musik med mörker
-dokumentation: ta foton i olika ljus och i olika miljöer; rita om mörker och rädslor, och berätta om sina tankar därkring

Förslag 2:
-barnens ålder: 4-5 år
-barnen får berätta om sina rädslor och om sina tankar kring mörker
-läsning av Den mörkaste platsen i huset. Därefter samtal om boken
-rita och måla utifrån vad du är rädd för
-prata om strategier vid rädsla. Vad gör du när du blir rädd? Hur känns det i kroppen?
-göra skuggor med hjälp av ficklampor
-spinna vidarepå barnens tankar och idéer
-spöken: ordna Svarta Festen som avslutning...

Förslag 3:
-börja med att dokumentera barngruppen i ca 2 veckor för att inventera vad vi ser för rädslor i gruppen
-samtala med barnen. Vad är ni rädda för? Hur ser man ut när man är rädd? Hur känns det i kroppen?
-hitta litteratur som passar barnen (t ex beroende på ålder, vilka rädslor de har...)
-ta med föräldrarna. Vilka rädslor har de?
-dramatisering med barnen
-skapa dikter/text, musik eller lerfigurer
-leka lekar: t ex "Tagen", "Pomperipossa"
-avsluta med utställning av det som skapats. Sätt barnens foton bredvid deras alster